Bakgrund
Medicinsk laser, även kallad LLLT (Low Level Laser Therapy), är en lågaffektiv laser som stimulerar cellaktivitet och främjar läkning utan att generera värme eller skada vävnaden, dvs smärtfri laser. Ljuset påverkar mitokondrierna i cellerna, vilket leder till ökad produktion av ATP (adenosintrifosfat), cellernas energikälla. Detta förbättrar cellernas metabolism och främjar reparation och tillväxt. Här används olika ljusfrekvenser för olika behandlingsområden, med prober som sätts mot huden eller hålls lite på avstånd.
Det finns idag tusentals studier kring medicinsk laser och dess positiva effekter inom många olika behandlingsområden.
Behandlingsområden
Medicinsk laser är bra vid:
- Smärtlindring (t.ex. vid muskel- och ledsjukdomar, ryggsmärtor och artros)
- Sårbehandling (t.ex. diabetessår, trycksår)
- Inflammationer (t.ex. seninflammation, bursit)
- Rehabilitering efter skador eller operationer
- Neurologiska tillstånd (t.ex. karpaltunnelsyndrom)
- Ödem
- Infertilitet
Behandling
Laserproben sätts oftast direkt mot huden, vid vissa fall hålls den en bit ifrån. Är det ett lättåtkomligt område som ska behandlas (förslagsvis en arm) så kan man välja om man vill sitta eller ligga ner.
Kontraindiktationer
- Behandling över, i eller väldigt nära ögonen.
- Blod-/blödningssjukdomar (då det finns en teoretisk risk för ökad genomblödning i vävnaden då lasern är kärlvidgande).
- Buk- och höftområde på gravida (som säkerhetsåtgärd då det inte finns studier på gravida och laserbehandling).
- Fotosensibel epilepsi.
- Feber- och infektionssjukdomar.
- Maligna sjukdomstillstånd (jag belyser inga tumörer, men kan lindra bieffekter vid cancerbehandling samt smärtlindring).
- UV-känslighet.
- Över halsregionen vid överproduktion av sköldkörtelhormon.
- Hud täckt med mörka tatueringar, då den mörka färgen absorberar laserljuset, vilket ger brännskador.
- Barn under 8 år.
Frågor & Svar
Hur många laserbehandlingar behöver man?
Det är individuellt, men i regel så tar kroniska tillstånd längre tid och därmed fler behandlingar. Många märker effekt efter 6 behandlingar, men det kan ta både färre och fler behandlingar.
Hur ofta ska man gå på laserbehandling?
Vid akuta besvär behandlar man ofta intensivt men under kort period. Det kan handla om allt från flera gånger per dag till några dagar i veckan.
Vid kroniska besvär behandlar man inte lika intensivt och under längre tidsperiod. Man kan börja med två gånger i veckan tills en förbättring sker, därefter minskar man till en gång i veckan tills målet med behandlingen är uppnått.
Om problemet har uppstått p.g.a. faktorer som inte går att undvika så kan man behöva regelbundna påfyllnadsdoser en gång varje eller varannan månad efter färdig behandlingskur för att inte bli sämre igen.
Varje kropp är unik och svarar olika på behandling, därför är det svårt att ge ett exakt svar.
Gör det ont att få medicinsk laserbehandling?
Behandlingen är helt smärtfri. Vissa kan känna en behaglig värme eller en lätt pirrande känsla där lasern används.
Har medicinsk laser några biverkningar?
Man kan eventuellt uppleva följande biverkningar:
- Trötthet (p.g.a. endorfinutsöndring och att man slappnar av efter spänningar som släpper).
- Tillfällig smärtreaktion som går över inom 1-2 dygn (ett resultat av att kroppens läkningsprocess har svarat på behandlingen).
- Svullnad. (Laserbehandling kan ibland orsaka lätt svullnad i det behandlade området på grund av ökad blodcirkulation och inflammatorisk respons. Svullnaden är oftast mild och försvinner efter några timmar eller dagar).
- Skenfriskhet (Om smärtan försvinner efter behandling är det lätt att glömma att fortsatt vara försiktig med belastning, så det inte skapar en överbelastning och motverkar målet med behandlingen).
Kan jag få behandling om jag tar mediciner och/eller har implantat?
Det går jättebra att få behandling vid medicinering och implantat (t.ex. pacemaker, proteser, silikon etc). Det finns vissa studier som pekar på att antiinflammatorisk värkmedicin som NSAID (Diklofenak, Voltaren etc.) kan fördröja läkningsprocessen något, men behöver man ta det så ska man absolut göra det.
Är ledljus-/rödljusterapi och medicinsk laser samma sak?
Nej det är två helt olika behandlingsmetoder.
LED-ljus är ett icke-koherent ljus som innebär att ljusstrålarna (specklerna) inte är i fas med varandra och har en bred stråle som sprids jämnt över ett område. Denna metod är populär inom hudvård.
Medicinsk laser är ett koherent ljus, som innebär att ljusstrålarna (specklerna) är i fas och riktade i en riktning. Laserljuset är mycket fokuserad och bildar en smal och kraftfull ljusstråle. Denna ljusstråle är väldigt koncentrerad och kan vara mycket energirik.